Mitt liv med AIK & LCHF: Historiska händelser nu och då 2 Mars

1998 – Den tioåriga österrikiska flickan Natascha Kampusch blir kidnappad av Wolfgang Priklopil, som håller henne fångad i åtta år, innan hon den 23 augusti 2006 lyckas rymma från hans hus.

Natascha Kampusch, född 17 februari 1988 i Wien, är en österrikisk kvinna som i åtta år hölls fången i en källare av Wolfgang Priklopil

Kidnappningen

Kampusch kidnappades i Donaustadt i Wien av Wolfgang Priklopil den 2 mars 1998 då hon var tio år. Kidnappningen skedde med hjälp av en vit skåpbil då hon var på väg till skolan. Hon gick då i tredje klass.

Fängelset

De följande åtta åren hölls hon fången av Priklopil i ett litet utrymme under garaget till hans bostadshus i Strasshof an der Nordbahn utanför Wien. Priklopil försåg henne med mat, sällskap, TV och med tiden viss utbildning. Efter några år fick hon ibland följa med honom upp från källaren, under sträng övervakning. Ytterligare några år senare fick hon följa med på små utflykter. Kampusch har i intervjuer framhållit att det aldrig rörde sig om några former av sexuella övergrepp. Dock kan man i boken läsa att det förekom sexuella övergrepp, men att Natascha tycker att dessa är för privata att prata om.

Flykten

Kampusch lyckades under ett obevakat ögonblick rymma från sin fångenskap den 23 augusti 2006. Några timmar efter detta tog Priklopil sitt liv genom att hoppa framför ett tåg. I en TV-intervju med ORF den 6 september 2006 berättade Kampusch att hon kunde fly då hon dammsög Priklopils bil. När Priklopil mottog ett telefonsamtal till sin mobiltelefon skall denne ha vänt sig bort, för att kunna föra samtalet utan ljudet från dammsugaren. Priklopil märkte inte att Natascha smög sig iväg, på grund av telefonsamtalet. Grinden brukade vara låst men just denna dag var grinden olåst och Natascha lyckas smita ut och springa ifrån huset. Hon mötte en äldre kvinna som hjälpte henne att ringa polisen.

2000 – Den chilenske före detta diktatorn Augusto Pinochet blir frigiven från den husarrest i Storbritannien han har suttit i sedan 1998. Han återvänder till Chile dagen därpå och 2004 inleds där en rättegång mot honom för de brott han har begått under sin tid som Chiles president och diktator.

Trots att general Pinochet år 1978 lät stifta en amnestilag för att skydda sig själv och sina medarbetare från framtida åtal för människorättsbrott försökte anhöriga till militärdiktaturens offer efter Chiles demokratisering att få till stånd ett åtal mot honom för bl a statsterrorism och folkmord.

Under ett sjukhusbesök i Storbritannien år 1998 utfärdades en internationell häktningsorder för Augusto Pinochet på begäran av den spanske undersökningsdomaren Baltazar Garzon varefter Pinochet sattes i husarrest i London. Under tiden som han satt i husarrest gjorde Margaret Thatcher ett vänskapligt besök hos honom och både hon och USA:s fd president George H. W. Bush uppmanade de brittiska myndigheterna att släppa honom. Brittiska överhuset, som då fungerade som Storbritanniens högsta domstol, fastslog att han kunde utlämnas till Spanien på tortyranklagelserna vilket stöddes av bl a FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter som menade att så grova brott som tortyr faller under universell jurisdiktion. I januari 2000 ingrep dock den brittiske inrikesministern Jack Straw som sa att Pinochet inte skulle utlämnas av hälsoskäl. Trots att flera människorättsgrupper såsom Amnesty International protesterade och att de franska, belgiska och schweiziska regeringarna lämnade in varsina utlämningsförfrågningar gällande Pinochet släpptes han i mars 2000 på fri fot. Han hyllades av militären vid sin ankomst till Chile och erhöll kort därefter åtalsimmunitet i gengäld för att avgå som senator på livstid. I december 2000 förlorade han delvis åtalsimmuniteten och anklagades på över 170 punkter, bland annat för dödspatrullen Dödens karavan. Kort därefter ställdes rättegången in på grund av medicinska skäl. Enligt läkare led han av lätt demens vilket inte skulle hindra att han kunde delta i rättegångsförhandlingar. I juli 2002 ogillade högsta domstolen dock samtliga fall mot Pinochet just på grund av hälsoskäl. Åklagaren Hugo Guttierez sa i februari 2002 att Chiles rättsväsende var begränsat i sin förmåga att åtala Pinochet på grund av den pågående övergången till demokrati, regeringen oroade sig över vad försvarsmakten skulle göra om den förre arméchefen fälldes i domstol och försökte därför säkerställa att så inte skulle ske.

Den 26 augusti 2004 fastslog Chiles högsta domstol att åtalsimmuniteten inte längre gällde varpå rättsprocessen mot honom kunde återupptas. I oktober samma år beslutade den chilenska senaten med stor majoritet att överge delar av 1980 års författning som röstats igenom under Pinochets styre och innehöll förbud mot att valda presidenter fick avskeda generalstabens medlemmar, att det militärstyrda Nationella säkerhetsrådet kunde handplocka nio senatorer och att exilchilenares barn födda utanför Chile inte skulle ges ett automatiskt chilenskt medborgarskap. Den sistnämnda införde Pinochet då han trodde att en majoritet av utlandsfödda chilenare skulle rösta på hans motståndare i framtida val. Efter författningsändringen blev sålunda barn till exilchilenare berättigade till medborgarskap utan att ha levt i landet.

En fransk undersökningsdomare beslutade den 22 oktober 2004 att pröva Pinochets inblandning i fyra franska medborgares död. Efter Pinochets död har det i nya rättsprocesser framkommit för generalen graverande uppgifter, såsom existensen av dittills okända tortyr- och förintelsecentret "Simón Bolívar" i Santiago och trovärdiga uppgifter från DINA-agenter om att Pinochet personligen tycks ha medverkat i repressiv verksamhet (tortyr) av det chilenska kommunistpartiets dåvarande ledare Victor Díaz Lopez.

Vi firar födelsedag:
1880 – Ivar Kreuger, svensk företagsledare, finansman och civilingenjör (död 1932)

1947 – Pugh Rogefeldt, svensk sångare, musiker och kompositör