söndag 1 december 2013

Historiska händelser nu och då 1 December

1934 – Första adventskalendern (luckkalender) säljs i Sverige av flickscouter.

Julkalender (även kallat adventskalender) är en anordning med numrerade och utspridda luckor, ofta 1–24 eller 1–25 efter decemberdatumen fram till jul. Ibland (till exempel i serietidningen Bamse) börjar kalendern på första söndagen i advent och slutar på juldagen, den 25 december. Luckorna är inledningsvis stängda, men för varje dag får man öppna en lucka märkt med det aktuella datumet. Syftet med julkalendern är att den ska underlätta väntan på julen, inte minst för barn. Den är typiskt gjord av pappark och prydd med en färgbild på framsidan. Bakom varje lucka döljer sig vanligen en liten bild eller ett rim. Det finns även andra varianter, som till exempel chokladkalender. Julkalendern sätts traditionellt upp på väggen likt en tavla.

Julkalenderns historia började i mitten av 1880-talet när en tysk mamma ville göra tiden fram till jul lite lättare för sin fyraårige son Gerhard. Hon gjorde i ordning en bit färgglad kartong med tjugofyra kakor på. Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul.

Många år senare blev Gerhard Lang delägare i ett tryckeri. Han mindes sin barndoms kak-kalender, vilket inspirerade honom till att vid 1900-talets början ge ut den första tryckta julkalendern. Den bestod av två ark varav det ena hade tjugofyra julmotiv, som efter hand klipptes ut och fästes på motsvarande plats på det andra arket. Succén blev oväntat stor och på 1920-talet skapade Lang en ny variant med luckor och tredimensionella julkalendrar avsedda för innehåll i form av föremål. Dessa hade stadsmotiv och religiösa motiv.

Den första svenska papperskalendern kom 1934. Den var tänkt att ritas av Elsa Beskow, men på grund av hennes tidsbrist blev det istället sagoboksillustratören och vykortsmålaren Aina Stenberg-MasOlle. Motivet bestod av tomtenissar på hennes gård i Dalarna. Den kallades Barnens adventskalender, såldes av Sveriges Flickors Scoutförbund och trycktes fram till 1964. Från 1973 utgivs nytryck av Aina Stenberg-MasOlles kalendrar fortfarande varje år av scouterna.

I slutet av 1950-talet började gratiskalendrar delas ut i reklamsyfte. Sveriges Radio började 1957 att sända en speciell julkalender och 1960 sändes Sveriges första TV-julkalender. Inledningsvis kallades TV:s julkalender för adventskalender och sändes från och med första söndagen i advent, därför inleddes lucköppningen redan denna dag. 1971 ändrades namnet på TV:s adventskalender till julkalender.


1955Rosa Parks nekar att lämna sin sittplats i en buss åt en vit man och hon arresteras. Händelsen utlöser bussbojkotten i Montgomery.

Rosa Louise McCauley Parks, född 4 februari 1913 i Tuskegee, Alabama, död 24 oktober 2005 i Detroit, Michigan, var en afroamerikansk medborgarrättskämpe. Hon var utbildad sömmerska. Parks tilldelades två av USA:s finaste civila utmärkelser: Frihetsmedaljen 1996 och den amerikanska kongressens guldmedalj 1999.

Händelsen på bussen utspelade sig i staden Montgomery i delstaten Alabama den 1 december 1955. Ombordstigningen för de svarta var en formell procedur: först löste man biljett framme hos chauffören, sedan steg man av bussen för att återigen stiga ombord genom dörren längst bak. Sittplatserna var indelade i två sektioner: en för vita passagerare och en annan för svarta. Det fanns särskilda regler som passagerarna var tvungna att åtlyda. Svarta fick inte sätta sig intill vita, inte ens om mittgången skilde dem åt. Om ingen sittplats var ledig för vita, var de svarta skyldiga att ge upp sin plats till den vites förmån. Långt fler svarta än vita använde kollektivtransporten och det blev fort ont om platser för de svarta. Och den dagen när Parks satt på bussen var hennes reaktion mot bussförarens uppmaning "I'm not movin', you may arrest me if you need to" och greps sedan av två poliser.

Bussbojkotten i Montgomery var en politiskt och socialt driven protestkampanj, som startade år 1955 i Montgomery, Alabama. Kampanjen vände sig emot staden Montgomerys policy av rassegregerad kollektivtrafik och kom att bli startskottet för den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Flera av de inblandade i bussbojkotten kom senare också att bli några av rörelsens absoluta förgrundgestalter, bland annat Martin Luther King Jr och Ralph Abernathy. Kampanjen inleddes den 5 december 1955, i och med arresteringen av Rosa Parks, en afro-amerikansk kvinna som demonstrativt vägrat lämna plats på bussen åt en vit passagerare. Bojkotten kom med tiden att utvecklas till ett ekonomiskt bakslag för Montgomerys kollektivtrafik. Detta eftersom stadens svarta invånare, vilka utgjorde huvudparten av de bojkottande, också utgjorde huvudparten av kollektivtrafikens betalande resenärer. Bussbojkotten avslutades den 20 december 1956. Det var datumet då en ny federal lag trädde i kraft, en lag som deklarerade att Alabamas och Montgomerys bestämmelser om rassegregerade bussar var oförenligt med den amerikanska konstitutionen.


Vi firar födelsedag:
1761Madame Tussaud, tillverkare av vaxfigurer, grundare av vaxkabinettet Madame Tussauds i London.



1935Woody Allen, filmregissör, skådespelare och komiker.



1945Bette Midler, skådespelare och sångare.



1947Pierre Isacsson, svensk sångare död 28 september 1994 i Estoniakatastrofen.



1951Richard Hobert, svensk journalist, manusförfattare, kompositör och regissör.



Vi lämnade er:
2002Bruno Wintzell, populärsångare och programledare.



2005Jack Colvin, amerikansk skådespelare känd för rollen som den efterhängsne reportern Jack McGee i TV-serien Hulken.


Allt för nu

Vi är överallt

1 kommentar:

Anonym sa...

godmorgon