Rånet började när Jan Erik "Janne" Olsson, en fånge på permission, gick in på Kreditbanken vid Norrmalmstorg i centrala Stockholm den 23 augusti 1973. Olsson var beväpnad med en kpist och därför tillkallades polis som sedan gick in i banken. Med vapnet sårade han en av poliserna i handen. Han hade också med sig dynamit.
Olsson krävde att Clark Olofsson skulle föras till honom och krävde utöver detta tre miljoner svenska kronor, skottsäkra västar, hjälmar, två pistoler och en flyktbil. Olofsson hämtades av polisen på fängelset i Norrköping efter ett regeringsbeslut. Men polisen släppte in honom i banken mot justitieminister Lennart Geijers och statsminister Olof Palmes order.
Rånarna och gisslan barrikaderade sig sedan i bankens valv. Två polismän lyckades smyga in i banken och stänga dörren till valvet. Den 26 augusti borrade polisen ett antal hål i taket som först användes för att föra ner en kamera och sedan, den 28 augusti, för att släppa in gas i valvet. För att hindra polisen från att använda gas tvingades gisslan under perioder stå längs väggarna med snaror runt halsen så att de skulle strypas om sövande gas sprutats in i valvet.
Dramat upplöstes i och med att polisen satte in gas. Inga av rånarna eller gisslan skadades.
Ett berömt fenomen från Norrmalmstorgdramat var Stockholmssyndromet, vilket kan liknas vid ett psykologiskt fenomen där en person i en hotsituation, som till exempel ett gisslandrama, börjar sympatisera med gärningsmannen och försvarara dennes agerande. Norrmalmstorgsdramat innehöll flera händelser som tyder på att någon form av förtroende mellan rånarna och gisslan uppstod.
2006 – Österrikiska Natascha Kampusch lyckas rymma efter att ha suttit fången hos sin kidnappare i åtta år. Kidnapparen Wolfgang Priklopil begår då självmord.
Kampusch kidnappades i Donaustadt i Wien av Wolfgang Priklopil den 2 mars 1998 då hon var tio år. Kidnappningen skedde med hjälp av en vit skåpbil då hon var på väg till skolan.
De följande åtta åren hölls hon fången av Priklopil i ett litet utrymme under garaget till hans bostadshus i Strasshof an der Nordbahn utanför Wien. Priklopil försåg henne med mat, sällskap, TV och med tiden viss utbildning. Efter några år fick hon ibland följa med honom upp från källaren, under sträng övervakning. Ytterligare några år senare fick hon följa med på små utflykter. Kampusch har i intervjuer framhållit att det aldrig rörde sig om några former av sexuella övergrepp. Dock kan man i boken läsa att det förekom sexuella övergrepp, men att Natasha tycker att dessa är för privata att prata om.
Kampusch lyckades under ett obevakat ögonblick rymma från sin fångenskap den 23 augusti 2006. Några timmar efter detta tog Priklopil sitt liv genom att hoppa framför ett tåg. I en TV-intervju med ORF den 6 september 2006 berättade Kampusch att hon kunde fly då hon dammsög Priklopils bil. När Priklopil mottog ett telefonsamtal till sin mobiltelefon skall denne ha vänt sig bort, för att kunna föra samtalet utan ljudet från dammsugaren. Priklopil märkte inte att Natascha smög sig iväg, på grund av telefonsamtalet. Grinden brukade vara låst men just denna dag var grinden olåst och Natascha lyckas smita ut och springa ifrån huset. Hon mötte en äldre kvinna som hjälpte henne att ringa polisen.
Vi firar födelsedag:
1946 – Keith Moon, brittisk musiker, trummis i The Who.
1949 – Shelley Long, amerikansk skådespelare.
1959 – Görel Crona, svensk skådespelare.
1970 – River Phoenix, amerikansk skådespelare.
1988 – Carl Hagelin, svensk ishockeyspelare.
Vi lämnade er:
1305 – William Wallace, skotsk nationalhjälte, Skottlands regent 1297–1298 Wallaces liv filmatiserades i Braveheart (1995) med Mel Gibson.
1957 – Lille Bror Söderlundh, svensk tonsättare och vissångare.
Allt för nu
Vi är överallt
1 kommentar:
Trevlig helg
Skicka en kommentar